första dagen på resten av tiden

bilden symboliserar inte det jag känner. men en bild som gör det skulle vara alltför deprimerande såhär i början av sommaren. det är en slags tomhet som infunnit sig i kroppen dagarna efter studenten. en rädsla för framtiden och en sorg över de finaste tre åren är förbi. en seperationsångest som inte verkar vilja försvinna ur kroppen. TVå bästa vänner som ger sig ut på de sju haven och kommer inte tillbaka förrän 2012.
jag önskar för tillfället att jag kände mig så som jag ser ut att känna på bilden. men allt jag kan känna just nu är tomhet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0