Olivia

Beger mig strax in mot Jönköping.
Börjar känns rädsla över att detta sista år i den här staden ska gå alldeles för fort. För i juni när vi springer ut med studentmössor på våra huvuden så vet vi att samtidigt som vi aldrig varit så nära varandra som vi kommer vara just där och då, så kommer vi onekligen att vara på väg åt helt olika håll. Mina två bästa vänner ska bege sig ut på ett fartyg ett helt år, vissa kommer stanna här och jobba eller plugga och en del sticker till helt andra delar av sverige och världen. Själv drömmer jag fortfarande om England, men än så länge är det bara drömmar. Men jag har iaf insett att jag ska försöka njuta nu. Av varje steg jag tar i den här staden. För helt plötsligt så kommer dagen då det är dags att lämna och ge sig ut i världen.
Dagen då jag lämnar allt gammalt bakom mig och öppnar ögonen för nya äventyr, problem, skratt och upplevelser någon helt annanstans, för samtidgit som jag njuter, så känner jag att tiden snart är inne att ge mig härifrån en gång för alla.