vad vet du om gryningen för en du mött varje morgon med sömnlösa ögon.
kärlek som aldrig kan dö, men inte heller leva.
det är mitt eget vad som än hände med mitt hjärta,
för jag har alltid vetat att du inte skulle stanna.
men jag blir hellre ensam än lycklig med någon annan.
david om du läser detta, vilket du förmodligen INTE gör. så tänkta jag bara
tack för att dun har gett mig minnen för livet, och du har lärt mig vad det innebär att verkligen, verkligen älska någon på riktigt. våran väg tog slut här. jag önskar att det fanns något jag kunde göra. men det verkar som du redan är på väg åt något annat håll, så snälla. glöm mig aldrig. för jag kommer aldrig att glömma dig.
(förresten så hade jag tänkt att överraska dig. du hade ingen aning om att jag håller på för fullt med mitt körkort, kör på körskolan nu och allt. det går bra faktiskt :) hade tänkt komma och överraska dig den dagen jag fick det och bara åka iväg nåsonstans vi två, men jag antar att saker och ting inte alltid blir som man tänkt sig)
vad jag bryr mig om nu är dina armar om mig även om jag vet att jag måste glömma dig
