now i'm saving all my loving for someone who's loving me

har nog haft en av de jobbigaste och samtidigt ärligaste nätterna i mitt liv.
jag, martina och moa, i en soffa full med filtar, tända ljus och den där jobbigt jätte sorgliga musiken som man i såna här lägen bara vill undvika. men vi gjorde tvärt om, vi plågade oss igenom låt efter låt och vi grät alla tre i varandras armar.

de senaste dagarna har varit så händelserika och känslofyllda så jag knappt känner mig närvarande. det känns som att jag går i en dimma, och att jag med all min kraft försöker undvika mitt hjärta som slår ditt namn med hårda slag i mitt bröst.

men egentligen är det inte mitt hjärta, utan de bara de små små bitarna som finns kvar utav det.

Kommentarer
Postat av: Martina

2010-07-18 @ 20:37:01
Postat av: Martina

tänker på dig ! aj, vad sorgligt allt kan vara. Och att man måste acceptera det. Acceptans är tråkigt och mest fel.



Olivia, du är verkligen duktig på att skriva!

2010-07-18 @ 20:38:05
Postat av: olivia

martina <3



vet inte ens vad jag ska säga

2010-07-18 @ 23:45:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0